Hejsan!

Äntligen hemma, på riktigt. Isas baby-kusin skrek oavbruten i 1 timma, och jag har beslutat att jag typ aldrig kommer vara redo att skaffa barn, haha. Iallafall inte om dom skriker som en stucken gris, hur länge som helst. Hennes mamma kom hem typ kvart-tjugo över 7, så då drog jag och Isa till bussen, som var 10 minuter försenad. Usch, då fick vi sitta och vänta ute i kylan. Sen kom iallafall bussen och så var tunnelbanan i Gamla Stan OCKSÅ försenad, så vi fick vänta på den med. Och så var det någon som såg ut som Blondinbella som stod brevid oss på stationen. Men Isa sa: det kan ju inte vara Blondinbella, hon bor ju på Östermalm. Och jag ba: Whaaaaaaaaat? Man kan väl vara i Gamla Stan ändå, haha! Jaja, sen kom jag hem och så tog jag en dusch och gick ut och köpte te. Blackcurrant, min favorit genom tiderna (iallafall av påstéerna!) Ja, nu sitter jag och myser med min egen baby, som inte skriver (thank god) som är en söt liten vovve! Ska snart sova, är dödstrött! Kramis